torsdag 30 december 2010

Back again liksom... bara...

Ja då sitter man här igen då.... var ett tag sedan. Kan väl säga att det varit lite mycket.
En lång historia om jag bara inte orkar dra här och nu....
Blev i alla fall sittandes idag efter middagen och funderade lite. Alltså redan när jag la ner gaffeln så flög det genom huvudet att... jag borde träna lite idag! Mmmmm.. det försvann i samma veva som jag fick en kopp kaffe i handen.... sedan så liksom kom det igen... fan jag borde träna... men det är såååå skönt här på stolen.
Fick också en blixt ide om kolhydrater som lägger sig som bomull runt magen. Eller diabetes... som resulterar i hjärt och kärlsjukdomar och som så småningom kommer göra mej blind.
Va fan... klart jag ska ut och motionera.
Jag och Lasse-tassen drog iväg... första biten går bra... över förväntan.  Efter en stund börjar hjärtat rusa och dom där tankarna kommer om att hunden borde avlivas för den springer helt i otakt.... och dessutom så håller hon steget före mej... jävla byracka! Eller kanske borde jag slänga mej framför första bästa bil i hopp om att få åka ambulans hem? Eller vänta.. nej... dom hittar inte hit... och OM dom hittar hit så kommer dom köra fast och i väntan på bärgare och granris så hinner jag krypa baklänges hem... så nej jag håller mej på sidan.
Typiskt...
Anyway... man fortsätter ju liksom ändå... kan inte låta bli att glo på alla gårdar och hus där ljusslingorna flödar och får då för mitt inre en bild av en massa lyckliga människor. Dom dansar runt en upplyst sagogran och alla skrattar. Genom mitt yrke och allmänt kunnande så vet jag att ljus ger hopp och att deprimerade människor kan bli hjälpta av ljusterapi så dessa hus måste vara proppade med hysteriskt glada människor!! Oj.. jag känner mej nästa avundsjuk. Klart vi också har gran... men vi har INTE ljusslingor runt varje träd i trädgården. Vi har inga alls... undra om det betyder att vi är mer deprimerade än andra?
Efter att ha tittat på filmen i mitt huvud en stund så ändrar det karaktär.
Alltså tänk er själva filmen nu med alla dessa glada människor som dansar omkring och äter knäck. Månaden börjar gå mot sitt slut och postgubben slänger in en bunt brev i detta kaos av dans. En man tar upp högen och delar ut den... några utvalda öppnar sina kuvert och allt blir tyst. Det är som ögonblicket frusit.
Sedan börar filmen röra sig i slow motion och jag ser folk slänga breven och ta med båda händer mot vänster sida av bröskorgen. Färgen i ansiktet blir lite så där lila-blå aktig. En efter en rasar dom omkull och julmusiken man nyss dansat till låter mer som hardcore rock?! Alltså ni har väl redan fattat vad dom fick... inte var det julkort... utan den fetaste elräkningen man skådat på norra halvklotet historia!  Hahah... kan inte låta bli att dra lite på mungipan...
Vilken sjuk film... eller vi kanske ska säga va sjukt att jag ens har dessa filmer i huvudet ..Hahahah!!!
MEN kul är det och helt plötsligt så är vi hemma....
Första joggingturen på länge.... jobbig som fan... men med lite fantasi kan man göra det rätt kul.
Har absolut inte någon passande bild på burken för denna text men kanske en helt fel bild går bra?
En från under ytan i Thailand....heheh...
Later dudes.....

måndag 1 november 2010

Då var det dax då...... snart... väldigt snart....

Har en massa klet i skallen... hur smetigt som helst... vet inte hur jag ska kunna få en enda tanke klar och redig. Lite längre ner på kroppen så är det en blandning av mensvärk,
total upphetsning och en sugande känsla av ... jo just det... lite ångest.
Alltså för er som fattar trögt. Jag har RESFEBER!
Fatta att vi ska åka snart.... väldigt snart... och åka väldigt låååångt.
Har några funderande bilder på hårddisken

Alltså man har ju grubblat en del..

Men... glömmer man något så är det väl inte hela världen??? ELLER?!?!?!?
Vi höres later on....

fredag 24 september 2010

En vanlig fredag...

Har inte mycket att skriva om... tror jag i alla fall... det här med bloggandet kanske inte var min grej i alla fall.
Lite varningsklocka är det ... att man liksom har för lite att göra så man har tid att sitta och skriva om vad man ätit och vilka man pratat med...??? Lite heltknäppt är det ju.
I alla fall... i mitt enahanda liv så har inga större grejer inträffat... så jag tänkte helt sonika skriva om min dag.
Min fredag.
Den börjar med att klockan ringer.... så där ilsket. Konstaterar att jag än en gång inte tvättade av maskaran tillräckligt noga igår så jag ser möts av en tvättbjörn i spegeln. Najs...
På med kläder och ut till hönsen... som inte ens är vakna!?!?!? Tuppen sprätter upp som en galning när jag öppnar dörren och sätter genast igång att gala.
Sätter mej i bilen och åker.... i detta skede så missar jag en VIKTIG SAK!.
Lovade stort och heligt att jag skulle tömma bilen på alla kläder som jag får med mig från dagis... alltså jag skulle ha gjort det igår... men det liksom föll ur agendan. I dag kommer jag tydligen inte heller ihåg det.
Alltså jag vet vid det här laget inte om att jag glömt det.... utan headbangar mej in till stan och höjer lite extra på stereon så jag inte somnar.
Regnet öser ju liksom ner och det är halvmörkt... kroppen vill bara sova då.
Väl på jobbet liksom vaknar jag till.... och dagen flyter på bra. Alltså vi hade det väääääldigt lugnt. Så jag antar att jag säkert glömt något... för när det är lugnt på jobbet så glömmer man ofta något. Konstigt det där... att ju mindre det är att göra ju mer glömmer man...
På eftermiddan drar jag tidigare... antar att det finns dom som har åsikter om detta... men jag hade ju liksom så mycket jag skulle hinna.. innan det liksom blev riktigt fredagsmys. Jag hade ju dyrt och heligt lovat att handla mat, fixa ny kolsyrepatron, returnera ett paket och naturligtvis hämta upp dom små barnen.
Hur går det då... .jo.. jag kommer på i bilen på väg till affären att jag har nog fan inga pengar på kortet... AHA.... jag skulle ju ha fört över det igår.
DÅ får jag syn på Miltons jacka... och kommer i samma sekund på att jag inte tömde bilen på kläder innan jag åkte till jobbet. Ännu en sak som jag missat.
Funderar vidare... hämtar jag barnen först? Åker hem och för över pengar.. drar sedan till affären på fredag eftermiddag med två trötta barn???? NEJ!!!!!
Jag åker alltså hem först och för över pengar... hämtar sedan upp Janke på skolan.. för han kanske har sett mej när jag åkt hem och fixat pengar.. då tycker han det är konstigt om jag åker utan att plocka upp honom...  det mal runt i mitt huvud och jag styr hemåt.
Ringer min bästaste Ullis vännina för lite lägesrapport  .... hon berättar med andan i halsen att hela släkten ska komma till henne men att det nog ska gå bra för hon har tagit sig ett järn! Klockan är då alltså 15.30...??
Utan att gå in på varför så frågar jag varför hon försatt sig denna situation? Jo får jag till svar.. det har jag alltid en gång om året. Konstigt tänker jag utan att säga något... va lite man vet om sin gamla polare? Jaja... efter en del annan surr så är jag hemma. Slänger mej in.. på med datorn... över med stålar  och iväg.
På skolan väntar Janke och följer snällt med och förstår när mamma halvgapar att det är bråttomt...
In på affären... vi och ALLA ANDRA!!!!!!!!!! Oj.. Janke lallar på lugnt mellan hyllorna.. jag plöjer igenom folkmassor och armbågar mej förbi pensionärer som står och käkar gratismat. Framme i kassen är det förstås kaos... ungar gråter, mammor är arga, någon gastar om att en plastkasse är borta, kassörskan fattar inte vilket kvitto hon ska skicka med och så blir det något fel på rullbandet så vaktmästaren måste komma med skurvmejseln. Efter många om och men kommer vi ut i regnet igen.
Nu är det bara Milton kvar!!!!!!!! Väl på dagis tänkte jag vara smart och lämna kvar regnkläderna så vi går in och byter om. Där inne står ett gäng pappor med sina barn och hänger.
Jag flyger runt och hänger upp blöta regnkläder, då jag plötsligt får syn på ett par stövlar som ser ut om Miltons. Hjärnan får syntax error igen.. alltså han har ju stövlar på sig...dom som alltid är på dagis... eller tog Jimmie på honom stövlarna han har hemma i morse?? Är alltså båda paren våra?
Då kommer en personal in så jag frågar henne om det är Miltons stövlar?
-Vet inte du det? får jag tillbaka.
-Nej säger jag... jag har ingen aning.
Papporna blir tysta och tittar på mej med ett stort flin över hela fejjan. Har god lust att säga åt dom på skarpen att det är faktiskt inte BARA papporna som har rätt att vara totalt ovetandes om vad barnen har för kläder och skor. Kniper min käft och bestämmer mej för att lämna ALLA stövlar på dagis och dra hem.
Väl hemma är det som vanligt... mellan fiskpanering så kollar jag som hastigast på facebook... där kan man ju gå från klarhet till klarhet! NU fattar jag vad Ullis menade med årlig släktmiddag! Hon fyller ju för fasiken år!! Jag kommer ju som vanligt inte ihåg det... hon säger som vanligt inget heller.....Ibland är det fan bra med facebook. Men bara ibland....
Nu har jag just genomgått en  tvagning efter att ha sprungit intervallträning med pannlampa i regnet. Faktiskt härligare än det låter.
Nu undrar jag ju också förstås om jag ska publicera detta inlägg och om någon i hela världen orkar läsa det?

Detta gör vi imorron!!!


onsdag 1 september 2010

Strömstugan I was there...

Ja vi packade alltså ihop oss och drog iväg norrut.
Farsan, jag och Janke. Nu skulle det fiskas!
Hade lite backup planer för lilleman.... alltså fiska är ju tålamods prövande... och är man crossåkare i vanliga fall så kanske fiske kan bli jävligt segt?!
Tjatet började i Nobly...
-när ska vi fiska?
-hur långt är det kvar?
-jag vill fiska från båten morfar!
Efter att ha bunkrat upp med korv och godis i Bräcke svängde vi av mot Våle. Någon timme senare kom vi fram till prästgården i Bodsjön. Där fick vi nycklar och båt. En liten tanke som slog mej var att ingen av oss är båtmänniskor... hur funkar en båtmotor??? På vilken sida av "badborsten" ska man köra nu då??? Hahah... ja jag hann med många tankar på loppet av den minut det tog för morfar att starta och taxa ut från bryggan.
Strömstugan i Herrevadsströmmen
30min senare var vi framme vid strömstugan i Herrevadsströmmen. Eftersom det har varit flottning där så finns det rätt mycket trästockar kvar i vattnet Några sticker upp så man ser dom andra är precis under vattenytan....alltså nästa hjärtskärande problem i mitt huvud... tänk om vi kör på en stock och förstör motorn? Eller välter?? Fan jag börjar bli nervsjuk!
Vi kom i land.. utan någon större olycka och efter att ha bundit båten NOGA gick vi till stugan.
Prio ett var nu eld i spisen.... läste instruktionen noga om hur alla spjäll skulle stå och bla bla. Alltså  man har ju vedspis hemma.. hur svårt kan det va?
Vilket skämt.... har aldrig varit med om att det kan ryka in så mycket. Hahah!! Janke hade krupit ner i sovsäcken och låg med pliriga ögon och frågade gång på gång om det gick bra och om det verkligen skulle ryka så där? -JA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! SLUTA FRÅGA ELLER DU SOVER UTE!!!!!!!!!
Några svordommar senare och  mycket pyssel fick vi till sist igång brasan... tack högre makter!
Då studsade en glad Janke upp och fick tag på ett fiskespö!
 Nu ska här fiskas!
Så vi traskade iväg och kastade lite i forsen. Naturligtvis fick morfar fisk... det får han ju alltid. Nästan så det är lite fusk... på något vis.
Anyway.. vid 9snåret fick vi dra pojken hem... man måste ju sova också om man ska orka fiska.
Tokslocknade... och tokvaknade vid 6.30... - ska vi fiska nu?
Ja.. behöver jag säga mer? Pojken är såld på fiske.... och sååå duktig. Att kunna stå och nöta så länge med kastspö trodde jag ALDRIG skulle va möjligt för honom! Så jäkla överraskad man blev då!
Plockade upp en liten öring på lördagen gjorde han också. Även mamma och morfar fick upp lite harr och öring så middagen blev grillad fisk! Härligt.
Stolt mamma och stolt Janke
Så där på eftermiddagen fick mamman lust att träna lite... så ut i båten med utterbrädan. Kanske det trassligaste jag varit med om men morfar fick till sist igång alla flugor och då var det bara att ro! Naturligtvis fick vi fisk också... ett bra sätt att förena nytta med nöje.
Inpyrda, trötta och mätta somnade vi i en stuga där brasan sprakade och med en temp på +27 grader! 
Janke vid inlppet från Bodsjön.
På söndagen började dock en liten kille få pappalängtan... lillebror längtan... men han kämpade tappert.
Efter några timmars fiskande och lite mera utterbräda så packade vi ihop och dundrade mot prästgården igen. Efter att ha precis satt foten på torra land kom regnet. "Tajming" heter det.
Ett fiskeproffs.
Efter 4min i bil var det haksläpp i bilen tills vi körde förbi crossbanan i Nolby.
En helt superlyckad helg med superbra fiskeväder och superbra fiskelycka.
Kanske fick man sig en tankeställare om att man med åldern blir oroligare? Vet inte om det stämmer.. det borde ju vara the other way round! Ju äldre man blir ju mindre tid har man ju ändå kvar att leva.... efter en magisk gräns där på mitten så har man ju mindre tid kvar än det man redan levt. Äh.. jag lutar mej mot att jag inte nått "mitten" än så jag fååååår vara orolig.
Tack och hej...

fredag 30 juli 2010

Deterministiska tågresor och bad.

Har nu varit i Skåne några dagar. Resan började med att vi fick åka buss till huddik. Då passade jag på att tappa bort min mobil.. jätte bra....Mobilen i sig var stenålders men alla jävla telefonnr.... borta. Nu kan jag alltså inte ringa till någon känns det som. Som sagt... väljer att se det ur en deterministiskt synvinkel.
Väl framme i Malmö så är schemat späckat med alla tänkbara händelser.
Vi börjar med att dra en sväng med Calvin och kollar in mjölkens väg från kossa till butelj.

Med en outfit som denna fick vi vandra runt i mejeriet.

Efter detta så var det Tosselilla som stod på listan. En massa karuseller, bad och djur. Helt ok.. även om det hade kunnat vara liiiiiiiiiiite billigare för barnen. Rätt mycket man inte kunde göra om man var under 130cm.
Lite vingligt...??
Självklart var badet väääldigt uppskattat i värmen.
Tur för oss att det fanns kärror....
Sedan hanns det ju med en grillfest i Trelleborg, tokfika i Vellinge, bad och djurkoll på Ystads djurpark, bad på Skanörs stränder, en koll på bompba båten, en middag och kusinträff i Ekeby samt en vääääldig massa mer.
Bompabåten... fast alla hade gått hem....

Några sköna joggingturer i pildamsparken med maken. Kan inte komma ifrån att skogsluft är bättre än storstadsluft när man springer....
Höjdpunkterna var många men några av dom bättre var i alla fall "MAGI, kom nu!" på skååånsk dialekt!

Tiden går fort och nu är man hemma igen... på måndag börjar man jobba igen. Kanske inte så man längtar direkt... men det får bara gå.

torsdag 10 juni 2010

Bara så där....

Vad händer här då? Sommaren är liksom här nu... eller i alla fall väldigt nästan.
Du kan se hur gräset växer.... allt man planterat är på gång upp. Även barnen har liksom gått in i en annan fas. Den äldre är liksom liiiite äldre ändå och den lilla börjar bli större. Låter helt sjukt .. jo jag vet... men kanske är det så att känslan jag försöker beskriva inte går att beskrivas i ord. Det är något som bara händer och det känns i kroppen. Känner i magen att det kommer bli en bra sommar. Nu pratar jag dock inte bara om vädret... för självklart vill man ju ha bra väder. Känner ett lugn i kroppen som jag inte haft på länge.
Vet inte vart det kommer ifrån men jag tar tacksamt emot det. Även jag kanske är på väg in i en ny fas i livet.
Rätt skönt att få lämna det där magiska strecket på ålderskartan. Då när alla jävla ouppklarade saker ska dras upp till ytan och gås igenom. Ett rent helvete.  Blev det ouppklarade uppklarat?
Njae.. det vet jag ju inte... men jag skulle inte vilja ha de ogjort heller... känns liksom bra att ha gått igenom ryggsäcken och vädrat lite.
I övrigt så har barnen fått nya rum... härligt. Crossåkning och annan motorsport har kommit igång. Nu stundar semestertider... jag tar det med ro. Ska för första gången på måååånga år ha semester på midsommar. Måste ju pröva. Sedan är det några veckors jobb innan vi drar till Skåne. Längtar....
Ha de gött alla människor.
träning för stora och små
vissa nöjer sig med att titta på.
Moffa byter motor på "fårrden"
big summer smile

tisdag 18 maj 2010

En härlig dag.... bara så där...

Efter att ha konstaterat att vädret var toppen så packade vi ryggan och klev uppåt mot berget. Vägen dit var både blöt och brant. Många fina blommor och konstiga pinnar i skogen att kolla på. Hittade även den lilla grottan som vi pausade lite i..... fantasin flödade fritt en stund innan vi gick vidare.
 Uppe på berget kom ju genast frågan om när vi skulle fika..... mmmm... vi väntar en liiiiten stund....
Hittade rätt mycket olika bajsar där uppe.... hade lite gissa bajset. Milton hade dock en teori om att alla bajsar vi såg var kobajs för grannen har ju kor!?!
Hittade många olika konstiga formationer på träd. Många som var väääldigt klättervänliga.
Andra mer roliga... som den här roten.... blev ju en perfekt ram.
 






Självklart hade vi katten med oss också... han gick efter och jamade så där lagom så vi skulle veta att han var med. Vid fikatajm... som det blev till slut så försökte Milton bjuda på banan... men han avstod.
Ja varför var inte hunden med undrar nog några av er.... hon låg hemma och mös med sitt ben. Eftersom hon löper i skrivande stund så lät vi henne ligga där... man ska inte böka så mycket med PMS kvinnor...
Efter turen på berget drog vi till lekan. Där kunde man bara konstatera att det var lasersol och mamma hade misslyckats med att skruva på korken på flaskan riktigt så vatten blev helt plötsligt en bristvara.
För att lätta upp stämningen bland dom soltrötta och (enligt dom själva) uttorkade halvt döende barnen så mellanlandade vi på hamburger placet innan vi landade hemma.  En bra dag så att säga.
Några nykomlingar har jag ju också... två bruna och tre vita.... hoppas på goda ägg.
Fick frågan av några söta barn som var här på besök varför jag inte har döpt hönsen?? Dom måste ju han namn!!!
Hmm... kanske får fundera på det.
Fårskallarna har blivit friserade och är ute och käkar grönt. Även här kom frågan upp om varför jag inte döpt någon av dom. Fick inte instinktiv lust att säga det är konstigt att döpa det djur du ska äta sedan... men tack och lov gick jag inte in i den diskussionen.. utan lovade dyrt och heligt att fundera på saken.
 Nu är det dax att se till att alla sover..... höres.

fredag 12 mars 2010

Kalasigt

                                                                 (de skyldiga)
Hade mycket på hjärnan som skulle ner här... men inte då.
Kanske är det så att jag inte är någon bloggare... jag är mer en vanlig tänkare.... som kanske inte har förmågan eller behovet att skriva det jag tänker.
Kaoset har i alla fall varit ett faktum. Vi ska ju ha kalas i helgen, den stora killen blir ju 6år!!
Fatta va tiden gått fort.... och jag ska inte snöa in på va fina år det varit osv osv.
Det jag ville ha sagt var att jag än en gång inser att jag inte är en festorganisatör.... kanske helt enkelt inte en organisatör över huvud taget?
Fy så jag har ränt runt, yrat på och strulat. Tog extra dag ledigt på jobbet... liksom kände på mej att det här skulle bli mastigt...hehe.
Mycket riktigt... det där hembakta som ska vara på kaffebordet .... ja hembakt är det men inte från min ugn. Tack mamma för din insats.
Jag hade två recept på LÄTTA grejer... hmf... brunt där det inte skulle vara... bränt och segt där det skulle va crispy.
                                                             (den vita kakan?)
Nu är det i alla fall ordnat på annat vis så när kalasgästerna kommer imorron finns det tårta och kakor.
(Mina höns kommer bli sockerpundare!!!)
                                                                 Before... rätt nice

                                                              After.... disaster....
Ja..så var det med det.
Nu sover lillongan och jag ska se solsidan för att sedan garva mej upp till sängen. Behöver ladda batterierna för morgondagen... då ungar, hundar och vuxna kommer hit och tar mitt hus i besittning i några timmar.
Rätt nice ändå.....

tisdag 23 februari 2010

Kolla noga....

Jaha då sitter man här en stund igen då. Försöker vakna med VÄLDIGT starkt kaffe.
Vet inte vart jag ska börja riktigt men vi tar väl måndag morgon.

Upp tidigt som fan... ut och fixa med alla djur som för övrigt ser väldigt kalla ut i -20 grader.
Mat och vatten samt en och annan blöt puss.
In i bilen och fullt spätt iväg!
MEN....... efter en stund ser jag inte vägen!?!?!?!?
Helt igenblåst!
Hmmm... jag har 4wd... så om jag bara gasar som fan så borde det gå .... tänker jag.
Vid närmare eftertanke backar jag och lägger dom tankarna åt sidan.

Går istället in och väcker resten av familjen. Mannen studsar ner till traktorn.... för att konstatera att det härket inte startar... vilket inte är så konstigt i -20 grader....
Motorvärmare.... batteriladdare... you name it.... det vill sig inte ändå.
Börjar försiktigt fråga om plan B.... vilket slutar i en diskussion som kunde va hämtad från en flock vrålapor på skansen...???
Barnen som tycker att det är ett äventyr är helt uppspelta. Med sop och spade tycker dom att vi ska gräva fram vägen.... Heheh... även jag får en blixt i lillhjärnan och börjar skotta.... men efter en stund inser jag att det är ett dagsprojekt... !
Nej då blir det min plan B..... ringer pappa.... han hämtar oss och skjutsar ungar till dagis och mej till mormor så jag får ta hennes bil. Den var inte heller så lätt att starta kan jag lova men det gick. Växellådan var så jävla trög att det var tvåhands fattning för att byta växel.
Parkerar den i garaget på sjukhuset.... inser att jag inte har några mynt med mej.... tänker att jag gå ner och betala på fikarasten...... vilket jag också försöker med men då tar inte automaten emot mina pengar.... NEHE... gå till nästa men den är helt trasig och är klädd i mössa... ger upp och konstaterar att jag tar böterna om de blir några. Börjar ändå utforma ett försvarstal i mitt redan sönderstressade huvud som jag ska dra för "lapplisan"..... vilket jag inte ens behöver för det blir inga böter.
Tack landstinget....
Blev faktiskt bara 1½ tim sen på jobbet också.... rätt bra tycker jag.

Dagen idag har bara börjat.... men den började med Alvin and the Chipmunks!
På hög volym spelas dessa snattrande råttor av dom söta små barnen. Ingen risk att man somnar om här inte.
Kan bara konstatera att det är väääääldigt kallt och jag har två bilar som ska till kvissle och bara en chaufför.... MEN jag lovar att jag hittar en lösning på det också.

Hade ju tänkt att det skulle va mycket fotosnack här på bloggen men så har det ju inte blivit...
Inte så mycket på fotosidan heller... jag har liksom inte hunnit. Eller prioriterat?
Jag har och ser ofta bilderna i huvudet.... men att därifrån få ut dom ur huvudet så andra ser dom är en process som strandat.
Kan inte skylla den på kylan men lugn bara jag ska nog komma på en bra ursäkt..heheh.. för det är ju så härligt att kunna skylla på något. Att saker och ting bara sker är inte förklaring nog... det måste finnas en djupare anledning eller någon/något att skylla på.
NICE.....
Ha de göttt alla frusna...

måndag 25 januari 2010

Lunchtime




Hade en stund över tills jobbet påkallade uppmärksamhet. Orginalbilden är från mormors 80års kalas.... hade många ideer om förbättringar till den. MEN i sittande stund blev det inget bra.
CS tyckte inte som mej så jag la ner.... fick i alla fall tag i övertoningskartan och drog lite i spakarna... bara för ATT.
Later..............

lördag 16 januari 2010

Tiden som gått sedan sist.....

Ja lite långt mellan inläggen här... men jag kan väl säga så här.. jag har inte sysselsättnings problem så jag har en massa tid över att skriva här.
Nu tar jag mej i alla fall en stund.
Vad har hänt då?
Jo julen har jag varit här och gått. Världens snällaste och bästa svärmor kom på besök. Tackar högre makter för det.
Någon dag efter jul kläcktes mina kycklingar... så det blev en låda i köket med värmelampa över. Kanske inte alla var riktigt lika nöjd som jag? Fast lite mysigt var det att dom pipande små liven inne... Dom åkte ner i laggorn efter några dagar där dom kanske mest hör hemma?!

Sedan har jag skjutsat runt den lite äldre generationen på sjukhus och boenden hit och dit. Ett tråkigt besked om cancer men som ändå löste sig på ett bra sätt. Trots denna bra lösning så hinner man ju tänka en hel del.
Mitt i detta minor kaos så kom det två lamm till världen. Jaha... logistiken var inte riktigt planerad så det blev en Marita-lösning på det med mycket hjälp av mannen.
In kom dom och växer gör dom. Självklart borde man ha tagit en massa bilder... men det blir väl.

Sedan var det bara att börja jobba då....... kan bara säga att veckan började med brunsås i handväskan..underbart?
Allt surr om att sparka folk och strukturera om landstinget gör mej bara mer och mer anti.
Orkar liksom inte bry mitt huvud om det. Det blir som det blir..... jag antar att även det här kommer att lösa sig. Vi har ju klarat både digerdöden och världskrig.
Satt senast igår och pratade om att jag har nog aldrig varit riktigt hungrig i hela mitt liv.
Jag menar då riktigt hungrig... så med vetskapen om att jag inte behövt gå hungrig på 32år så klarar jag mej nog ett tag till.
Den avslutades i alla fall med en djup suck och handen i godispåsen. Alltså det bästa tänkbara.

Alltså med det här vill jag inte säga att jag bara sitter och skiter i allt men jag gräver nog inte ner mej i allt heller. Kanske är det för jag är en avtrubbad människa eller så är det en typ av självbevarelsedrift? Oavsett så försöker jag bry mej men på ett lagom sätt.
Lagom är ju ett för övrigt så svenskt begrepp det kan bli.
Later...............