Strömstugan I was there...

Ja vi packade alltså ihop oss och drog iväg norrut.
Farsan, jag och Janke. Nu skulle det fiskas!

Hade lite backup planer för lilleman.... alltså fiska är ju tålamods prövande... och är man crossåkare i vanliga fall så kanske fiske kan bli jävligt segt?!

Tjatet började i Nobly...

-när ska vi fiska?

-hur långt är det kvar?

-jag vill fiska från båten morfar!

Efter att ha bunkrat upp med korv och godis i Bräcke svängde vi av mot Våle. Någon timme senare kom vi fram till prästgården i Bodsjön. Där fick vi nycklar och båt. En liten tanke som slog mej var att ingen av oss är båtmänniskor... hur funkar en båtmotor??? På vilken sida av "badborsten" ska man köra nu då??? Hahah... ja jag hann med många tankar på loppet av den minut det tog för morfar att starta och taxa ut från bryggan.

Strömstugan i Herrevadsströmmen

30min senare var vi framme vid strömstugan i Herrevadsströmmen. Eftersom det har varit flottning där så finns det rätt mycket trästockar kvar i vattnet Några sticker upp så man ser dom andra är precis under vattenytan....alltså nästa hjärtskärande problem i mitt huvud... tänk om vi kör på en stock och förstör motorn? Eller välter?? Fan jag börjar bli nervsjuk!

Vi kom i land.. utan någon större olycka och efter att ha bundit båten NOGA gick vi till stugan.

Prio ett var nu eld i spisen.... läste instruktionen noga om hur alla spjäll skulle stå och bla bla. Alltså  man har ju vedspis hemma.. hur svårt kan det va?

Vilket skämt.... har aldrig varit med om att det kan ryka in så mycket. Hahah!! Janke hade krupit ner i sovsäcken och låg med pliriga ögon och frågade gång på gång om det gick bra och om det verkligen skulle ryka så där? -JA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! SLUTA FRÅGA ELLER DU SOVER UTE!!!!!!!!!

Några svordommar senare och  mycket pyssel fick vi till sist igång brasan... tack högre makter!

Då studsade en glad Janke upp och fick tag på ett fiskespö!
 Nu ska här fiskas!

Så vi traskade iväg och kastade lite i forsen. Naturligtvis fick morfar fisk... det får han ju alltid. Nästan så det är lite fusk... på något vis.

Anyway.. vid 9snåret fick vi dra pojken hem... man måste ju sova också om man ska orka fiska.
Tokslocknade... och tokvaknade vid 6.30... - ska vi fiska nu?
Ja.. behöver jag säga mer? Pojken är såld på fiske.... och sååå duktig. Att kunna stå och nöta så länge med kastspö trodde jag ALDRIG skulle va möjligt för honom! Så jäkla överraskad man blev då!

Plockade upp en liten öring på lördagen gjorde han också. Även mamma och morfar fick upp lite harr och öring så middagen blev grillad fisk! Härligt.

Stolt mamma och stolt Janke

Så där på eftermiddagen fick mamman lust att träna lite... så ut i båten med utterbrädan. Kanske det trassligaste jag varit med om men morfar fick till sist igång alla flugor och då var det bara att ro! Naturligtvis fick vi fisk också... ett bra sätt att förena nytta med nöje.

Inpyrda, trötta och mätta somnade vi i en stuga där brasan sprakade och med en temp på +27 grader! 

Janke vid inlppet från Bodsjön.

På söndagen började dock en liten kille få pappalängtan... lillebror längtan... men han kämpade tappert.

Efter några timmars fiskande och lite mera utterbräda så packade vi ihop och dundrade mot prästgården igen. Efter att ha precis satt foten på torra land kom regnet. "Tajming" heter det.

Ett fiskeproffs.

Efter 4min i bil var det haksläpp i bilen tills vi körde förbi crossbanan i Nolby.

En helt superlyckad helg med superbra fiskeväder och superbra fiskelycka.

Kanske fick man sig en tankeställare om att man med åldern blir oroligare? Vet inte om det stämmer.. det borde ju vara the other way round! Ju äldre man blir ju mindre tid har man ju ändå kvar att leva.... efter en magisk gräns där på mitten så har man ju mindre tid kvar än det man redan levt. Äh.. jag lutar mej mot att jag inte nått "mitten" än så jag fååååår vara orolig.

Tack och hej...