Lunchtime

Hade en stund över tills jobbet påkallade uppmärksamhet. Orginalbilden är från mormors 80års kalas.... hade många ideer om förbättringar till den. MEN i sittande stund blev det inget bra.

CS tyckte inte som mej så jag la ner.... fick i alla fall tag i övertoningskartan och drog lite i spakarna... bara för ATT.

Later..............

Tiden som gått sedan sist.....

Ja lite långt mellan inläggen här... men jag kan väl säga så här.. jag har inte sysselsättnings problem så jag har en massa tid över att skriva här.
Nu tar jag mej i alla fall en stund.
Vad har hänt då?
Jo julen har jag varit här och gått. Världens snällaste och bästa svärmor kom på besök. Tackar högre makter för det.
Någon dag efter jul kläcktes mina kycklingar... så det blev en låda i köket med värmelampa över. Kanske inte alla var riktigt lika nöjd som jag? Fast lite mysigt var det att dom pipande små liven inne... Dom åkte ner i laggorn efter några dagar där dom kanske mest hör hemma?!

Sedan har jag skjutsat runt den lite äldre generationen på sjukhus och boenden hit och dit. Ett tråkigt besked om cancer men som ändå löste sig på ett bra sätt. Trots denna bra lösning så hinner man ju tänka en hel del.
Mitt i detta minor kaos så kom det två lamm till världen. Jaha... logistiken var inte riktigt planerad så det blev en Marita-lösning på det med mycket hjälp av mannen.
In kom dom och växer gör dom. Självklart borde man ha tagit en massa bilder... men det blir väl.

Sedan var det bara att börja jobba då....... kan bara säga att veckan började med brunsås i handväskan..underbart?
Allt surr om att sparka folk och strukturera om landstinget gör mej bara mer och mer anti.
Orkar liksom inte bry mitt huvud om det. Det blir som det blir..... jag antar att även det här kommer att lösa sig. Vi har ju klarat både digerdöden och världskrig.
Satt senast igår och pratade om att jag har nog aldrig varit riktigt hungrig i hela mitt liv.
Jag menar då riktigt hungrig... så med vetskapen om att jag inte behövt gå hungrig på 32år så klarar jag mej nog ett tag till.
Den avslutades i alla fall med en djup suck och handen i godispåsen. Alltså det bästa tänkbara.

Alltså med det här vill jag inte säga att jag bara sitter och skiter i allt men jag gräver nog inte ner mej i allt heller. Kanske är det för jag är en avtrubbad människa eller så är det en typ av självbevarelsedrift? Oavsett så försöker jag bry mej men på ett lagom sätt.
Lagom är ju ett för övrigt så svenskt begrepp det kan bli.
Later...............