ARG!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Sitter och myser på altanen... åskan mullrar lite i bakgrunden... nu börjar regndropparna falla.
Det är sååå mysigt och ger mej en sådan sommarkänsla.
Lagom paltcoma och så kaffekoppen.
Kan ändå inte låta bli att känna mej liiiiite irriterad. Läste nämligen idag i ST om en tjej på 12år som tagit sitt liv pga mobbing.
Alltså.. ok det händer varje dag att människor blir illa behandlade.... men ibland berör det lite mer.
När jag läst igenom insändarna till artikeln så kunde jag inte låta bli att fundera vidare på detta.
Alltså det jag tror grunden är ansvar. ANSVAR!!!!!!!!!!!!!!
Varför ska det vara så jävla svårt? Varför är vi sååå rädda att kräva att människor ska ta ansvar... och rädda för att ta egna ansvar också?
Hur kan det komma sig att det ens går att mobba i skolorna idag? I detta upplysta samhälle... vi som är sååå medvetna om allt. Så pålästa. Ändå händer det.
Klart att man kan fråga sig hur mycket ansvar man kan lägga på en människa som är 12år.
Kan dom ta ansvar för sina liv? Nej det kan dom ju inte....
Vet dom vad som är rätt och fel? Jo.. jag vill nog påstå att dom till viss del kan det.
OM inte annat så är jag övertygad om att en 12 åring har hört det förut och är medveten om att man inte ska vara dum mot andra i sin omgivning.
Med den vetskapen som 12åring... kan man då kräva ett visst ansvar för handlingar där man är dum mot andra? Självklart kan man det.
Varför görs det inte då?
Är det så illa i skolorna att pedagogiken håller på att äta upp förnuftet? Att lärare och andra som jobbar i skolorna är såååå pedagogiska att dom helt glömt bort hur verkligheten fungerar?
Jag får känslan av att det sunda förnuftet fått maka på sig.
Vad är det för signaler vi sänder ut? Att om du mobbar någon så behöver du inte ta ansvar?
Att du som blir mobbad får flytta på dej om du inte vill bli fortsatt mobbad?
Är det att ta ansvar?
För mej har man då tagit ifrån mobbaren allt ansvar och lagt det på den som blir utsatt. Det blir offrets ansvar att få sina förövare att sluta.
Då helt plötsligt kan en 12åring ta ansvar... i alla fall om man är ett offer.
OCH om det nu är så att man ska ta ifrån mobbaren ansvaret..... tar man inte då ifrån den personens mänskliga värde? Du är inte människa nog att ta ansvar... ?
Vill än en gång förtydliga att jag inte menar att man kan lägga samma ansvar på en 12åring som på en 40åring.
Klart man kan orda länge om detta ämne och jag är helt säker på att många inte ens delar min åsikt... men jag står för den och törs skriva den.
Vissa undrar säkert när jag tänker gå in på föräldra ansvaret.... jo visst har jag åsikter om det också. Orkar bara inte dra det här och idag... men låt mej säga så här.
Det finns föräldrar som är av dom bästa i världar. Dom aldrig dricker eller slår sina barn. Dom har arbeten och socialt umgänge. ÄNDÅ börjar deras barn mobba, knarka och begå brott.
Självklart har man som förälder ansvar.... det kan man ALDRIG svära sig fri från.
Kan bara säga att om mitt barn mobbar skulle jag tala med STORA BOKSTÄVER om vad dom konsekvenserna blir. Sedan skulle jag ta mitt barn i nacken och sätta honom i en annan skola.
För det kan aldrig vara rätt att offret ska byta skola.
Nog om det......
bye bye....

Skogsplantering...

Nu är det gjort.. plantor små ut i skogen stå.

Inte lika slitigt som man kan tro men med en dunderförkylning och nackspärr i bagaget är man inte så jävla kaxig. Skulle kunna tacka gud för att det är gjort.. men genom att jag inte tror på gud så blir det konstigt.

Dom jag skulle kunna tacka är istället Ullis som tog sig tid och hjälpte mej med planten. Min make som tog hand om ungarna. Trots att han också fick denna härliga dunderförkylning samt B-O och "Tingeling" som lånade ut planteringsrör och selar... utan dom hade det tagit typ 4v att göra samma jobb.

Så.... nu är det bara att vänta i något år för att se hur många små söta träd som överlevde.