Skogsplantering...

Nu är det gjort.. plantor små ut i skogen stå.

Inte lika slitigt som man kan tro men med en dunderförkylning och nackspärr i bagaget är man inte så jävla kaxig. Skulle kunna tacka gud för att det är gjort.. men genom att jag inte tror på gud så blir det konstigt.

Dom jag skulle kunna tacka är istället Ullis som tog sig tid och hjälpte mej med planten. Min make som tog hand om ungarna. Trots att han också fick denna härliga dunderförkylning samt B-O och "Tingeling" som lånade ut planteringsrör och selar... utan dom hade det tagit typ 4v att göra samma jobb.

Så.... nu är det bara att vänta i något år för att se hur många små söta träd som överlevde.